10 skäl att motsätta sig kärnenergi

Nej Till KärnkraftVi måste ta itu med klimatkrisen genom att omvandla världens beroende av kol- och naturgaskraft till långsiktiga, miljövänliga alternativ. Men allt det arbetet kommer att gå till spillo om vi går över från fossila bränslen till en lika farlig källa – kärnkraft. Kärnkraftsanläggningar är ingen klimatlösning, de kan producera energi med ett lägre koldioxidutsläpp, men denna energi medför även en stor risk.

Solkraft, vindkraft, geotermisk kraft, hybrid- och elbilar och en aggressiv energieffektivitet är klimatlösningar som är säkrare, billigare, snabbare, och mindre slösaktiga än kärnkraft. Hela världen behöver ett massivt inflöde av investeringar i dessa lösningar om vi ska undvika de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna, njuta av energisäkerhet, dra igång ekonomin och skapa jobb världen över i utvecklingen av ren energi.

Solkraft, vindkraft, geotermisk kraft

För närvarande finns det 444 kärnkraftsanläggningar i 30 länder över hela världen, med ytterligare 63 anläggningar potentiellt under uppbyggnad.

Dessa anläggningar bör inte byggas av följande skäl:

1. Kärnavfall

Avfallet som genereras av kärnreaktorer förblir radioaktivt i tiotals till hundratusentals år. För närvarande finns det inga långsiktiga lagringslösningar för radioaktivt avfall, och det mesta lagras i tillfälliga anläggningar ovan jord. Dessa anläggningar håller på att få slut på lagringsutrymme, så kärnkraftsindustrin vänder sig till andra typer av lagring som är dyrare och potentiellt mindre säkra.

2. Kärnvapenspridning

Det finns en stor oro för att utvecklingen av kärnenergiprogram ökar sannolikheten för spridning av kärnvapen. I takt med att kärnbränsle och teknik blir globalt tillgängliga, ökar risken för att dessa hamnar i orätta händer. För att undvika vapenspridning är det viktigt att länder med höga nivåer av korruption och instabilitet avskräcks från att skapa kärnkraftsprogram, och EU bör vara ledande inom icke-spridning genom att inte driva på för mer kärnkraft på hemmaplan.

3. Säkerhet

Kärnkraftverk är ett potentiellt mål för terroristoperationer. En attack kan orsaka stora explosioner, sätta befolkningscentra i fara, såväl som att farligt radioaktivt material slungas ut i atmosfären och den omgivande regionen. Kärnforskningsanläggningar, anläggningar för anrikning av uran och urangruvor är också potentiellt utsatta för attacker som kan orsaka omfattande kontaminering av radioaktivt material.

4. Olyckor

Utöver de risker som terroristattacker innebär, kan mänskliga fel och naturkatastrofer leda till farliga och kostsamma olyckor. Tjernobylkatastrofen i Ukraina 1986 ledde till att 30 anställda dog i den första explosionen och har efter det haft en mängd negativa hälsoeffekter på tusentals människor i Ryssland och Östeuropa.

En massiv tsunami kringgick säkerhetsmekanismerna för flera kraftverk 2011, vilket orsakade tre kärnsmältningar vid ett kraftverk i Fukushima, Japan, vilket resulterade i utsläpp av radioaktivt material i det omgivande området.

I båda katastroferna förflyttades hundratusentals människor, miljoner spenderades och de strålningsrelaterade dödsfallen utvärderas än till denna dag. Cancerfrekvensen bland befolkningar som bor i närheten av Tjernobyl och Fukushima, särskilt bland barn, steg avsevärt under åren efter olyckorna.

5. Cancerrisk

Förutom den betydande risken för cancer som är förknippad med nedfall från kärnkraftskatastrofer, visar studier också på en ökad risk för dem som bor nära ett kärnkraftverk, särskilt för barncancer som leukemi. Arbetare inom kärnkraftsindustrin utsätts också för högre strålningsnivåer än normalt och löper som ett resultat en högre risk för att dö i cancer.

Kärnkraftverk står för närvarande för cirka 11% av världens energi
Kärnkraftverk står för närvarande för cirka 11% av världens energi.

6. Energiproduktion

De 444 kärnkraftverk som för närvarande finns står för cirka 11% av världens energi. Studier visar att för att möta nuvarande och framtida energibehov skulle kärnkraftssektorn behöva skalas upp till cirka 14 500 anläggningar. Uran, bränslet för kärnreaktorer, är energikrävande att bryta, och fyndigheter som upptäcks i framtiden kommer sannolikt att bli svårare att komma till.

Som ett resultat skulle mycket av den skapade nettoenergin kompenseras av den energiinsats som krävs för att bygga och avveckla anläggningar och för att bryta och bearbeta uranmalm. Detsamma gäller alla minskningar av utsläppen av växthusgaser till följd av övergången från kol till kärnkraft.

7. Inte tillräckligt med säkra platser

Att skala upp till 14 500 kärnkraftverk är inte möjligt bara på grund av begränsningen av möjliga platser. Kärnkraftverk måste placeras nära en vattenkälla för kylning, och det finns inte tillräckligt med platser i världen som är säkra från torka, översvämningar, orkaner, jordbävningar eller andra potentiella katastrofer som kan utlösa en kärnkraftsolycka. Ökningen av extrema väderhändelser som förutsägs av klimatmodeller förvärrar dessutom denna risk.

8. Kostnad

Till skillnad från förnybara energikällor, som nu är de billigaste energikällorna, ökar kärnkraftskostnaderna och många anläggningar läggs ner eller riskerar att stängas av ekonomiska skäl. Initiala kapitalkostnader, bränsle och underhållskostnader är mycket högre för kärnkraftverk än för vindkraft och solenergi, och kärnkraftsprojekt tenderar att drabbas av kostnadsöverskridanden och byggförseningar. Priset på förnybar energi har sjunkit avsevärt under det senaste decenniet, och det förväntas fortsätta att falla. Investeringarna i kärnkraft kräver enorma summor och stora lån från låneinstitut som kreditbanken behövs till finansieringen.

9. Konkurrens med förnybar energi

Investeringar i kärnkraftverk, säkerhet, gruvinfrastruktur, etc. drar pengar från investeringar i renare källor som vind, sol och geotermisk energi. Finansieringen av förnybar energi är redan knapphändig och en ökad kärnkraftskapacitet kommer bara att öka på konkurrensen om finansieringen.

10. De fattiga ländernas energiberoende

Att gå in på kärnkraftsvägen skulle innebära att fattiga länder, som inte har de ekonomiska resurserna att investera i och utveckla kärnkraft, skulle bli beroende av rika, tekniskt avancerade nationer. Alternativt kan fattiga nationer utan erfarenhet av att bygga och underhålla kärnkraftverk besluta sig för att bygga dem ändå. Länder med en historia av kärnkraftsanvändning har lärt sig vikten av reglering, tillsyn och investeringar i säkerhet när det kommer till kärnkraft.

Dr. Peter Bradford från ”Vermont Law”, en före detta medlem av ”US Nuclear Regulatory Commission”, skriver:

”En värld som blir ännu mer beroende av kärnkraft skulle involvera många anläggningar i länder som har en liten erfarenhet av kärnenergi, ingen regulatorisk bakgrund på området och vissa tvivelaktiga uppgifter om kvalitetskontroll, säkerhet och korruption.”

Rika länder världen över bör föregå med ett gott exempel och uppmuntra fattiga länder att investera i en säker energiteknik.

Kärnkraft är ingen klimatlösning
Kärnkraft är ingen klimatlösning

Kärnkraft är ingen klimatlösning

Klimatkrisen är den största utmaningen som världen står inför idag. Förenta nationernas klimatpanel ”Intergovernmental Panel on Climate Change” (IPCC) som är FN:s organ för att sammanfatta och bedöma vetenskapen relaterad till den globala uppvärmningen har varnat oss för att om vi ska kunna hålla den globala uppvärmningen till max 1,5 grader Celsius så måste vi minska utsläppen med 45 procent från 2010 års nivåer fram till 2030 och nå ett nettonollutsläpp till 2050.

Förespråkare av kärnkraft som klimatlösning, inklusive Gary S. Was och Todd R. Allen, författare till ”The importance of nuclear energy in our future energy mix”, framhåller det faktum att kärnreaktorer inte släpper ut växthusgaser under drift samtidigt som de tillhandahåller en baslastgenerering.

Kärn-, vind- och solkraft har alla betydande och jämförbart lägre utsläpp av växthusgaser under hela livscykeln än kol- och naturgasanläggningar. Emellertid så bortser förespråkarna för kärnkraft de betydande riskerna som ligger i tekniken och det faktum att en uppskalning av kärnkraft skulle ta för lång tid och bli för kostsamt för att vara en effektiv klimatlösning.

Istället så måste vi skala upp förnybar energiteknik som vind och sol för att minska koldioxidutsläppen, samtidigt som vi accelererar energieffektivitet och lagringsteknik över hela världen. Tillsammans kommer dessa lösningar att tillhandahålla en konsekvent kraft och adressera baslastkapacitet som traditionellt tillhandahålls av kol- och kärnkraftverk.

Vill du hjälpa oss som driver denna sida med finansieringen får du gärna klicka dig in på denna sidan för att visa din uppskattning.

Kärnkraft är riskabelt
Kärnkraft är riskabelt. Tjernobylkatastrofen i Ukraina 1986 ledde till att 30 anställda dog.

Kärnkraft är i sig riskabelt

Förespråkarna för kärnkraft hävdar att kärnkraft är säkert och till och med bra för din hälsa. De betydande riskerna med kärnkraft är dock väldokumenterade, förstådda av allmänheten som med rätta är försiktiga med tekniken, och kan undvikas helt genom att snabbt flytta kraftproduktionen till förnybar energi istället.

IPCC sammanfattar riskerna med kärnkraft väl:

”Barriärer för och risker förknippade med en ökad användning av kärnenergi inkluderar operativa risker och tillhörande säkerhetsproblem, risker med uranbrytning, finansiella och regulatoriska risker, olösta frågor om avfallshantering, farhågor om spridning av kärnvapen och en negativ opinion.”

Sammantaget gör dessa risker kärnkraft till en ohållbar lösning för att ta itu med klimatförändringar.

Kärnkraftverk är beroende av radioaktivt uran som bränsle. Uranbrytning är till sin natur riskabel och producerar radonutsläpp och mark- och vattenföroreningar. Uranbrytning sker ofta i områden där urbefolkningar bor och i känsliga ekologiska områden.

Kärnkraftverk utgör potentiellt katastrofala risker under drift. Olyckorna och katastroferna på ”Three Mile Island”, ”Tjernobyl” och ”Fukushima” lyfter fram de inneboende riskerna med kärnkraft, och forskare har uppskattat sannolikheten för ytterligare en Fukushima-liknande händelse till 50 procent inom 60-150 år, med mindre olyckor som inträffar varje år.

I USA åldras den nuvarande flottan av reaktorer, och ”Nuclear Regulatory Commission” (NRC) förlänger ofta licenserna för anläggningar med ytterligare 20 år, även om en omfattande rapport från ”Associated Press of NRC” visar att byrån samarbetar med industrin för att försvaga reglerna och ignorera betydande risker från sprucken betong, läckande ventiler och korrosion vid åldrande anläggningar.

Använt kärnbränsle utgör också en risk på lång sikt. En del av detta avfall kan förbli radioaktivt i tiotusentals år, vilket innebär risker för framtida generationer, inklusive risker för vapenspridning och terrorism. Den gemensamma konsensus är att kärnavfall måste förvaras i djupa, geologiskt säkra anläggningar i urberget, men inget land har ännu gjort detta för civilt reaktoravfall.

Som ett resultat av dessa risker möter kärnkraften ett betydande motstånd från allmänheten världen över, medan förnybar energi får ett brett stöd, vilket gör vägen framåt för förnybar energi mycket lättare. Opinionsundersökningar visar att 51 procent av allmänheten motsätter sig kärnkraft, med 21 procent starkt emot det, jämfört med 92 procents stöd för solenergi och 85 procent för vind.

Besök gärna brakreditkort.nu om du behöver ett kreditkort så hjälper du oss med finansieringen av sajten.

Kärnkraft är för dyrt och långsamt att skala upp
Kärnkraft är för dyrt och långsamt att skala upp

Kärnkraft är för dyrt och för långsamt att skala upp

Förespråkarna för kärnkraft hävdar att kärnkraft är den mest pålitliga och kostnadseffektiva källan för baslastgenerering. De ignorerar de stora förseningarna och kostnadsöverskridandena av kärnkraftverksbyggen världen över som gör det klart att det helt enkelt inte är kostnadseffektivt eller lägligt att skala upp kärnkraften för att hantera klimatkrisen.

Den faktiska byggkostnaden är ännu högre. Två kärnkraftverk planerade i South Carolina, USA övergavs utan att färdigställas på grund av byggförseningar och kostnadsöverskridanden och är föremål för en stämningsansökan. Förseningar och kostnadsöverskridanden är inte begränsade till anläggningar enbart i USA. Flera kärnreaktorer ligger efter schemat även i Europa, inklusive Hinckey Point-C-anläggningen i Storbritannien, en anläggning i Flamanville Frankrike, som ligger åtta år efter schemat och Olkiluoto lll-anläggningen i Finland, som ligger 11 år efter schemat.

Omfattande förseningar har resulterat i betydande kostnadsöverskridanden genom kärnkraftverkens historia över hela världen, i genomsnitt med nästan 20 procent. Det är betecknande att byggandet av kärnkraftverk idag kostar 60 procent mer än tidigare generationer av reaktorer, i en tid då kostnaderna för vind- och solteknik snabbt sjunker.

Kärnkraftsförespråkare hävdar att avancerade reaktorer, inklusive nya, mindre modulära reaktorer, kommer att lösa kostnadsfrågorna, eftersom de kan byggas i fabriker och inte kräver samma aktiva säkerhetssystem som nuvarande reaktorer. Men modulära reaktorer är inte redo för konstruktion, deras säkerhetssystem är inte idiotsäkra och de kommer att behöva betydande statliga subventioner.

Den förlängda tidsramen innebär dessutom att kärnkraften inte kommer att kunna skalas upp tillräckligt snabbt för att hjälpa oss undvika de värsta effekterna av klimatförändringarna.

Effektivitet och förnybar energi är vägen framåt
Effektivitet och förnybar energi är vägen framåt

Effektivitet och förnybar energi är vägen framåt

Att sträva efter den nya generationens kärnkraftverk eller avancerad kärnenergiteknik är en återvändsgränd, och ännu viktigare, det skulle ta resurser från att skala upp den beprövade tekniken för sol, vind, lagring och energieffektivitet som redan banar vägen mot koldioxidutsläpp nära noll vid energiproduktion. När vi skalar upp förnybar energi kan vi även avveckla kol, naturgas och kärnkraftverk.

Som IPCC säger i sin särskilda rapport om klimatet:

”Den politiska, ekonomiska, sociala och tekniska genomförbarheten av solenergi, vindenergi och ellagringsteknik har förbättrats dramatiskt under de senaste åren, medan den för kärnenergi och koldioxidavskiljning och lagring (CCS) inom elsektorn har inte visat liknande förbättringar.”

IPCC underskattar dock argumenten för förnybara energikällor. Att gå över till 100 procent förnybar energi över hela världen är fullt möjligt. Forskare vid Stanford University kartlade en övergång till 80 procent förnybar energi (vind, vattenkraft, geotermisk energi och solenergi) till 2030 och 100 procent till 2050 för 139 länder över hela världen.

Övergången är tekniskt och ekonomiskt genomförbar, skulle uppfylla målet att hålla den globala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius, skulle inte kräva någon ny vattenkraft och skulle skapa 24 miljoner nya jobb över hela världen. Det skulle också kräva maximalt, endast 0,22 procent med ny mark i länderna, med betydande solenergi på hustaken och landbaserad vindkraft som integreras med annan markanvändning.

I USA, när kostnaden för vind- och solenergi sjönk, fördubblades elektriciteten från förnybar energi mellan 2008 och 2019, med 90 procent av den nya förnybara kapaciteten från vind och sol. Förnybar energi står nu för nästan 20 procent av USA:s energiproduktion, den genererade mer kraft än kol i april 2020, och ökar snabbt till 76 procent av ny energiproduktion i USA eftersom energibolag väljer förnybara energikällor enbart baserat på kostnaden.

Kärnkraften kommer inte att kunna skalas upp tillräckligt snabbt
Kärnkraften kommer inte att kunna skalas upp tillräckligt snabbt.

Det amerikanska energidepartementet drog 2016 slutsatsen:

”det finns ingen genväg för att återupprätta ett kraftfullt amerikanskt kärnkraftsinitiativ som kan vara en viktig källa till en koldioxidfri elproduktion”

och fann att ny teknik kan ta 25 år och nästan 12 miljarder dollar för att utveckla.

Kommissionen (SEAB) tittade särskilt på:

”förmågan att installera nya kärnkraftverk i en stor skala, med en hastighet av 3 till 5 gigawatt elektrisk (GWe) per år, under tidsperioden 2030–2050.”

Den förlängda tidsramen innebär att kärnkraften inte kommer att kunna skalas upp tillräckligt snabbt för att hjälpa oss undvika de värsta effekterna av klimatförändringarna.

För att säkerställa att vind och sol kan ge en konsekvent elkraft och möta baslast generering när fossila bränslen och kärnkraftsanläggningar fasas ut och nya förbättrade energilagringsteknologier och installationer sprider sig.

Och för att minska behovet av baskraft kan världen vinna avsevärt på en ökad energieffektivitet. En rapport från McKinsey och Company fann att en fullständig implementering av energieffektivitetsåtgärder för bostäder, kommersiella byggnader och industrin i USA kan minska energianvändningen med 23 procent i hela landet och spara 1 biljon dollar.

Förnybar energi och energieffektivitet skapar också en mängd nya jobb och leder till bättre ekonomi för många människor. Från och med 2019 var nästan 350 000 amerikaner sysselsatta inom solenergi, nästan 115 000 inom vindkraft och 84 000 inom ellagring, jämfört med 61 000 inom kärnkraft. Det finns redan nästan 2,4 miljoner jobb även inom energieffektivitet. Framförallt fram till det nya coronavirusets utbrott så ökade jobben inom vind, sol, lagring och energieffektivitet, medan kärnkraften förlorade jobb.

 

Sol och vindkraft
Sol och vindkraft.

Vi har ingen tid att förlora

Nej Till KärnkraftMed det nya Coronaviruset som förstört den bredare ekonomin, och minst 35 miljoner förlorade jobb, inklusive tiotusentals jobb inom ren energi, är det nu dags att helt investera i en grön energi och behålla sektorn med verkligt ren energi växande. Att göra det skulle skapa flera miljoner gröna jobb, inklusive inom den växande sektorn för förnybar energi, lagring och energieffektivitet.

Det skulle också sätta världen på en väg mot 80 procent förnybar energi till 2030 och 100 procent till 2050, vilket hjälper till att säkerställa att vi kan hålla den globala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius eller mindre.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *